Innehållsförteckning
Bowenknuten är en urgammal symbol som tillhör en grupp symboler som kallas Bowenknuten. 'valknute' Den är ett viktigt emblem i norsk heraldik och känns igen på sin fyrkantiga form med fyra öglor i varje hörn. Som glyf är denna knut känd under många namn, bland annat ' True Lover's Knot", "Saint John's Arms", och Saint Hannes Cross".
Även om Bowenknuten är en populär symbol är det inte många som känner till dess historia och betydelse. Här får du en titt på symboliken i detta heraldiska emblem samt dess betydelse och relevans i dag.
Vad är Bowenknuten?
Bowenknuten är inte en riktig knut eftersom den har kompletta slingor som inte har någon början eller slut. Det är faktiskt ett heraldiskt emblem som namngavs efter James Bowens, en walesisk adelsman. Den bör inte förväxlas med den Bowmans knut vilket är en helt annan typ av knut.
I Europa användes knutar av silkessnöre som var sammanflätade på olika sätt som vapenskydd och var kända med namnen på de familjer som de tillhörde.
Om du skulle rita symbolen för Bowenknuten skulle du börja med en kvadrat med öglor i varje hörn och sluta där du började.
När symbolen tillverkas med hjälp av rep kallas den vanligtvis för en "Bowenknut När den vänds på tvären och öglorna görs vinkelformade blir den en ' Bowen cross". Den har också flera varianter, bland annat Lacy-, Shakespeare-, Hungerford- och Dacre-knutarna som används av olika familjer som heraldiska märken.
Denna heraldiska knut är en av de många keltiska kärleksknutarna och är känd under olika namn, bland annat följande:
- Saint John's Arms
- Gorgon-slingan
- Sankt Hannes kors
- Den slingrade fyrkanten
- Johanneskor
- Sankthanskor
Bowenknutens symbolik
Bowens kontinuerliga, oändliga utseende gör den till en populär symbol för oändlighet, evighet och sammankoppling.
Kelterna förknippar denna symbol med kärlek, lojalitet och vänskap och i vissa delar av världen betraktas den som en skyddssymbol som kan avvärja onda andar och otur.
Bowenknuten i olika kulturer
Förutom att vara ett heraldiskt emblem har Bowenknuten också en religiös och mystisk betydelse i andra kulturer.
I den skandinaviska kulturen
Bowenknuten kallas ibland för Sankt Hans kors eller . Saint John's Arms Symbolen är vanligtvis relaterad till Johannes Döparen, en asketisk judisk profet som hade stor betydelse för kristendomen. Det sägs att namnet Hans eller . Hannes är en förkortad form av Johannes, en prototysk form av John.
Midsommarafton är en festival som föregick kristendomen men som senare ominvigdes för att hedra Johannes Döparen. Det sägs att fruktbarhetsritualerna är kopplade till rinnande vatten, vilket representeras av Bowenknuten.
I Finland trodde man att Bowenknuten skyddade människor från otur och onda andar, vilket ledde till att den målades eller ristades på lador och hus. I Sverige fanns den på en bildsten som upptäcktes på en gravplats i Havor på Gotland och som kan spåras tillbaka till omkring 400-600 e.Kr.
I indiansk kultur
Bowenknuten finns på många olika artefakter från den Mississippiska kulturen i USA. Den har funnits på flera gorgetter - en personlig prydnad eller ett hänge som bärs runt halsen som ett tecken på rang - som hittats i stenlådgravar och byar i Tennessee. De var tillverkade av exotiska marina snäckor eller fragment av mänskliga dödskallar och var graverade med invecklade mönster.
Dessa gorgets är daterade till omkring 1250-1450 e.Kr. och ansågs symbolisera jordiska och övernaturliga krafter. Bowenknuten som förekommer på dessa prydnadsföremål är avbildad som en slingrande fyrkant med andra ikonografiska element som ett kors, ett solmotiv eller en cirkel med strålar och fågelhuvuden som liknade hackspetthuvuden. Förekomsten av hackspettar i designen kopplar dessa gorgets tillStammarnas myter och krigssymboler.
I nordafrikansk kultur
Tidigare avbildningar av Bowenknuten har också hittats i Algeriet. På berget Djebel Lakhdar finns ett stenblock i ett mausoleum med två sammanflätade eller överlagrade Bowenknutar. Det sägs att gravarna kan dateras till 400-700 e.Kr. och motivet tros vara rent dekorativt.
En del spekulerar i att Bowenknuten användes av algerierna som en symbol för oändlighet Det finns också flera sahariska hällristningar med mer komplexa och kontinuerliga slingmönster.
Bowenknuten i modern tid
I dag känner Mac-användare igen Bowenknuten eftersom den används som kommandotangenten på Apples tangentbord. Användningen av Bowenknuten är dock inte relaterad till hur den används i heraldiska mönster. Innan Macintosh-serien dök upp 1984 hade kommandotangenten Apple-logotypen som symbol.
Senare bestämde Steve Jobs att varumärkets logotyp inte skulle visas på en enkel tangent, så den ersattes med en Bowenknut-symbol i stället. Den föreslogs av en konstnär som hade stött på knuten i en symbolbok. Bowenknuten passade bra för en symbol som är distinkt och attraktiv, och som även är relevant för begreppet menykommando. För teckensnittsfanatiker finns den i Unicodemed beteckningen "skylt för en plats av intresse".
I Öst- och Nordeuropa används Bowenknuten på kartor och skyltar som en indikator på platser av kulturellt intresse, t.ex. gamla ruiner, förhistoriska platser, museer och andra områden som förstörts av krig eller väder i det förflutna. Det sägs att detta började i slutet av 1960-talet och att det fortsätter i många länder runt om i världen, särskilt i Tyskland, Ukraina, Litauen, Estland ochVitryssland.
Bowenknuten är också en populär symbol som används av tatuerare och smyckestillverkare. Vissa tatueringsentusiaster väljer att ha Bowenknut-tatueringar som ett sätt att uttrycka sin personlighet och fira sitt irländska arv. Den används också gärna på olika typer av smycken och vid tillverkningen av berlocker och amuletter.
I korthet
Bowenknuten användes en gång i tiden som ett heraldiskt märke och förknippades sedan med oändlighet, kärlek och vänskap. Det finns flera varianter av knuten som används av olika kulturer runt om i världen.